Kommentar till »17 scener ur ett forskningsprojekt«

Något om initiativ och nätverk i allmänhet, och om effekter av Mellanplats arbete i Backa i synnerhet.

av Henric Benesch, Sara Danielsson

Henric Benesch, arkitekt och doktor i design, arbetar som lärare och forskare på Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) vid Göteborgs Universitet.

Sara Danielsson är inredningsarkitekt på designstudion Design Stories, anställd på Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) vid Göteborgs Universitet samt arbetar på Mistra Urban Futures med ett projekt som handlar om stadsodling.

Begreppet »nätverk« som framför allt nådde sin publik utanför it-sektorn genom den spanske sociologen Manuel Castells (1996), är idag ett vedertaget sätt att tala om sociala relationer, och om organisation i stort såväl som smått. Begreppet ger oss en bild av att allt är förbundet via myriader av sammankopplingar som kan vara utan centrum, och eventuellt av en självorganiserande karaktär (emergens). Bilden av »nätverket« tillfredsställer vårt behov av att se hur saker och ting hänger ihop – och att minsta lilla detalj bidrar till det stora hela. »Nätverket« som bild tillfredsställer dock inte upplevelsen av att saker och ting faktiskt inte alls hänger ihop, men ändå berör varandra, ofta på ett oklart sätt. Saker och ting glappar! Det kan handla om övergripande relationer mellan ett lokalsamhälle och ett utvecklingsprojekt som är initierat för att omvandla stadsdelen – hur beslutsfattarnas planer går de boende förbi, och omvänt hur de boendes tankar och drömmar går beslutsfattarna förbi. Eller för att ta något ytterligt konkret – hur man kan bo år efter år, vägg i vägg, utan att känna sin granne till namn.

Så vad kan vi göra när saker och ting, trots att de ligger »vägg i vägg« inte är förbundna? Vad kan vi göra när det inte finns några »nätverk«, eller när nätverken är så svaga eller perifera att de inte förmår koppla upp mot andra och nya nätverk?

Backa genomgår ett stort stadsutvecklingsprojekt. Nya bostäder skall byggas och man skall få ett nytt centrum och torg. Att det skall investeras är redan bestämt av kommunföreträdare – frågan är bara hur? Att kommunen via sina bolag etablerat ett hundraprocentigt ägande kring torget är tänkt att påskynda en process som annars skulle tagit upp till 15 år. Att skynda på processen är dock inte helt oproblematiskt, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv – då omfattande demokratiska processer måste få ta tid. Avvägningen står mellan vikten av dialog och att komma till skott. Till skillnad från andra stadsdelar, där dialogen i många fall kommit att handla om olika former av nedmonteringar, pratar vi här dock om en dialog vilken sker med huvudsakligen positiva förtecken -den handlar om nyinvesteringar. Olika initiativ från kommunens sida för att skapa en positiv bild av Backa, är också en förutsättning för de omfattande investeringar som planeras att göras framöver – Backa behöver göras attraktivt på bostadsmarknaden igen!

Även om Backa har en lång historia av social mobilisering och fortfarande har många föreningar, är det framför allt frågan om biltullarnas placering i samband med Västlänken som lockat »man ur huse« för att prata om framtiden. Boende som engagerat sig i olika lokala initiativ har också beklagat sig just över »bristen på engagemang«. Något vilket inte nödvändigtvis behöver vara en fråga om en »brist« – det kan i lika hög grad vara en fråga om en osäkerhet, okunskap och inte minst ovana kring hur man kan engagera sig.

Forskningsarbetet som bedrevs i den nedlagda videobutiken1 var ett öppet, fristående och lokalt »medborgarlaboratorium«. Det var således ett försöka att överbrygga glapp, och att via olika aktiviteter och initiativ skapa nya kontaktytor för Backaborna, exempelvis gentemot Stadsdelsförvaltning, bostadsföretag, föreningar och andra boende. Detta mynnade ut i en idé om en gemensamhetsodling. Efter kontakter med den lokala hyresvärden bildades Gåsagången Gror!2 och i arbetet med denna odling uppstod nya kontakter mellan olika boende. Detta i sin tur mynnade ut i oberoende initiativ som pysselkvällar, läxläsningshjälp och en second-hand. Initiativ vilka i hög grad byggde på de kontakter som tidigare tagits med hyresvärden och Hyresgästföreningen.

Gåsagången Gror! är avslutat i sin nuvarande form. Lärdomen att dra i det här fallet är dock att även om initiativ är kortlivade, kan de vara betydelsefulla i fråga om att etablera nya kontaktytor. Något som i sin tur kan ge upphov till nya oberoende initiativ osv. När nätverken saknas, är alltså ett enskilt initiativ ett sätt att sätta igång nya nätverk, som på sikt kan göra skillnad. Initiativen ger anledningar att träffas och knyta kontakter med grannar och likasinnade, såväl som med förvaltning och andra aktörer. Inte bara för stunden utan också för framtiden.

Videobutiken Foto Henric BeneschFoto Henric Benesch

Det här är också fallet ifråga om forskningsprojektet Ingrepps verksamhet i den före detta Videobutiken. Projektet byggde inledningsvis på ett samarbete med Backa Kulturhus, men försöken att samarbeta med Framtidens Selma visade sig svårare än förväntat. Aktiviteterna i videobutiken uppfattades som problematiska av Framtidens Selma, och även av den nya Stadsdelsförvaltningen, då det fanns en osäkerhet om vilket mandat som forskningsprojektet hade, och vad syftet var. Du hittar mer om detta i kapitlet som heter Dialogens politik. Videobutiken rubbade en ordning, och det var först när projektet avslutats, och Gåsagången Gror! var i full gång, som gamla och nya kontaktytor utvecklades till ett samarbete med det nybildade Backa i Fokus. Backa i Fokus var i sin tur ett samarbete mellan den nya Stadsdelsförvaltningen, Framtidens Selma och Polisen, med syfte att göra stadsdelen Norra Hisingen mer »hållbar«.

Gemensamt för forskningsprojektet i Videobutiken och Gåsagången Gror! var att de, framför allt från ett förvaltningsperspektiv, men också delvis från ett boendeperspektiv, uppfattades som »otydliga«. Något som är naturligt i de första faserna av framväxande oberoende projekt och initiativ då de innan de hittat sin form ofta är lösa i konturerna, eller annorlunda uttryckt – öppna. De båda initiativen skiljde sig också i hög grad från en mer normativ föreställning om hur saker borde fungera och se ut – vilket många gladde sig åt, men som även skapade skepsis och irritation. Alla berörda fick bekänna färg. Mer eller mindre outtalade agendor, exempelvis den lokala Hyresgästföreningens, kom plötsligt upp till ytan och de kunde därmed problematiseras. Att initiativen inte passade in i någon mall var bra för diskussionen – det väckte frågor och visade på konkreta möjligheter idag och för framtiden.

En direkt erfarenhet av de här initiativen är att en fysisk och öppen plats är en enkel och otvungen utgångspunkt för spontana såväl som planerade möten, både med boende och med tjänstemän. Ett samtal är ett viktigt första steg för att etablera oförutsedda såväl som långsiktiga relationer. Allt som behövs kan vara något som ger en anledning till att börja samtala. Problemet i Backa var att dessa anledningar alltför sällan dök upp, och att det var som om själva infrastrukturen för att generera och stötta engagemang i många fall saknades. Det fanns varken kontaktytor eller levande nätverk. Forskningsprojektet Mellanplats närvaro i Backa innebar i det här avseendet att några steg togs för att utveckla denna infrastruktur och skapa nya kontaktytor där nätverk och initiativ kan födas och utvecklas. Där enskilda initiativ som Videobutiken och Gåsagången Gror! är exempel på hur man i öppna sammanhang och med små medel, som Nazem Tahvilzadeh beskriver i kapitlet Deltagande styrning, kan »skapa en social och fysisk infrastruktur som gör det enklare för medborgare att organisera och samarbeta i lokala frågor.«

Framtidens Backa i Videobutiken Foto Henric BeneschFoto Henric Benesch


Fotnoter:

  1. Videobutiken var en experimentell öppen verksamhet som fungerade som ett »medborgarkontor« under fyra månader vintern 2010-2011 inom ramen för forskningsprojektet Ingrepp. Du hittar lite mer om Videobutiken i föregående kapitel »17 scener ur ett forskningsprojekt« men framför allt i konferenspappret »The Videostore« (Benesch&Corkhill 2012) som presenterades på den 56:e IFHP-konferensen i Göteborg 2012.
  2. Gåsagången Gror! var en gemensam odling i bostadsområdet Gåsagången i Backa. Initiativet var ett samarbete mellan boende på Gåsagången, hyresvärden Familjebostäder och Mellanplats.

Ladda ner ”Kommentar till »17 scener ur ett forskningsprojekt«” som PDF.